Skip to content

De största förändringarna i ISO 45001 jämfört med OHSAS 18001

Precis som andra nya ISO standarder för ledningssystem följer ISO 45001:2018 HLS, High Level Structure, vilket underlättar för företag och organisationer att implementera och integrera standarden. Några av förändringarna i ISO 45001:2018 jämfört med OHSAS 18001:2007 beror på den gemensamma HLS och vissa är specifika för hälsa och säkerhet.

ISO 45001:2018 publicerades i mars 2018 och är en internationell standard som garanterar förbättrad kompatibilitet med andra standarder för ledningssystem, som t.ex. ISO 9001:2015 och ISO 14001:2015. Det är därför lättare att både implementera standarden och integrera den i ett ledningssystem, vilket ger ökat värde för organisationerna.

Om ni redan tillämpar OHSAS 18001:2007 kommer du att känna igen de flesta kraven i ISO 45001:2018. Det finns dock några skillnader jämfört med OHSAS 18001:2007 och för att kunna leva upp till kraven av och migrera till ISO 45001:2018 krävs det en viss förberedelse.

Global arbetsgrupp

I arbetet med att ta fram den nya standarden deltog 50 länder och internationella organisationer, bl. a. International Labor Organization. Standarden ska bidra till en förbättrad arbetsmiljö i alla typer av verksamheter och branscher oberoende av var organisationen är lokaliserad.

DNV Business Assurance deltog i arbetet både genom IIOC – Independent International Organisation for Certification och direkt som representant i ISOs kommitté. 

Nyheterna

Några av förändringarna i ISO 45001:2018 jämfört med OHSAS 18001:2007

  • Systematisk identifiering av externa och interna frågor, behov och förväntningar hos medarbetare och andra intressenter. Syftet är att förstå de faktorer som påverkar och är relevanta för ledningssystemet.
  • Ledarskap och medverkan från medarbetare med särskild tyngd på delaktighet och samråd.
  • Riskbaserat tankesätt ligger till grund för ledningssystemet. Större fokus på mål som drivkraft för förbättringar och den planering som krävs för att nå målen.
  • Utökade krav kopplat till intern och extern kommunikation, inklusive behovet att avgöra vad, när och hur för aktuell information och kommunikation.
  • Större tyngd på kontroll av förändringar, samt kontroll av inköp kopplat till underleverantörer och outsourcade processer.
  • Specifika krav kopplade till utvärdering av prestanda.
  • Förändringar kopplat till nödlägesberedskap och respons.
  • Nya avsnitt kring processen för ständig förbättring.