Mode: Cirkulära modeprodukter är synliga

Under de senaste 12 månaderna har 67,6 % sett en cirkulär modeprodukt i butik eller på nätet. Mer än hälften har köpt minst en cirkulär modeprodukt. Totalt 32,4 % har inte sett någon cirkulär modeprodukt, vilket visar på förbättringsmöjligheter inom marknadsföring och kommunikation kring cirkulär mode. De yngsta (18-24 år) är mest engagerade, 84 % har sett en cirkulär modeprodukt och 43,6 % har köpt minst en.

Mode: Stil och köpkraft styr cirkulära köpbeslut

De främsta skälen till att välja en cirkulär produkt är fortfarande stilen och priset. Att bidra till miljöfrågor och cirkulära frågor kommer på tredje plats. Företagen bör lyfta fram värdet av grönare och cirkulär tillverkning och hållbara material, men de måste också ta hänsyn till preferenser och egenskaper hos det målgruppssegment som de riktar sig till, t.ex. stil eller köpkraft. Priset är särskilt relevant för de yngre generationerna, vilket potentiellt är kopplat till deras köpkraft. För dem som är 55 år och äldre ligger hållbarhetsaspekten över genomsnittet (38,3 %). Även om kostnaden inte är irrelevant är de villiga att betala mer än sina yngre motsvarigheter, vilket kanske tyder på att när köpkraften ökar så ökar också möjligheten att handla mer fritt och i enlighet med sin personliga övertygelse.

Mode: Priset är en kritisk punkt för engagemang

För konsumenter som valt att inte köpa en produkt är priset en tydlig smärtpunkt (34,1 %). Lite senare kommer faktorer som "trodde att kvaliteten inte skulle vara densamma" (15,9 %) och "litade inte på den tillhörande informationen" (10,3 %). Modebranschen verkar överlag vara bra på att kommunicera produktpåståenden, men det kan finnas ett behov av att bygga upp mer förtroende och spårbarhet, särskilt gentemot konsumenterna. Detta kan vara en utmaning med tanke på de yngre generationernas minskade förtroende för varumärken och den information som delas.

Mode: Engagemanget i slutet av livscykeln är stort och drivs av personliga skäl

Det verkar finnas en stor medvetenhet om återanvändning och återanvändning och en mindre avfallstänkande än tidigare, med 89,2 % som har använt sig av minst ett alternativ i slutet av livscykeln. Av dessa har 49,7 % donerat till välgörenhetsorganisationer eller ett goodwillprogram, 37,9 % har sett till att en produkt återanvänds, 32,7 % har reparerat produkter och 31,6 % har sålt vidare till en second hand-marknad. De höga siffrorna för välgörenhet och goodwill kan eventuellt förklaras av att det i många länder är lätt att donera.

Yngre generationer verkar vara mer intresserade av återanvändning (45,8 % av de som är i åldersgruppen 18-39 år) medan de som är över 55 år fokuserar mer på reparation (43,4 %).

Konsumenterna tenderar att engagera sig av personliga skäl, till exempel för att göra något för samhället (52,9 %) eller för att rensa upp (43,3 %). Som väntat är tillgången till program för livets slutskede en viktig faktor (42,1 %).

Mode: Konsumenterna tar hänsyn till flera aspekter när de väljer

Flera aspekter tycks spela in när konsumenterna beslutar sig för att köpa cirkulära produkter. Information om det ekologiska fotavtrycket är viktig för 49,1 %, arbets- och anställningsvillkor för 45,7 %, produktens kvalitet för 38 % och certifieringar, verifierade etiketter och bekräftade hållbarhetsuttalanden för 37,8 %. Därefter följer information om leveranskedjan (35,1 %) och information om skötsel, reparation och bortskaffande av produkten (35 %). Denna bild visar att tillverkare och varumärken har flera cirkulära dimensioner som de kan vara aktiva inom.

Elektronik: Daglig användning och relaterade risker påverkar besluten

Alla aspekter - med en kombination av de som svarat mycket och ganska viktigt - får 66 % eller högre betyg. Även om undersökningen är inriktad på småelektronik och vitvaror kan priset på produkterna påverka bilden. De aspekter som ligger närmast konsumentens dagliga användning och de risker som är förknippade med dem tycks få högst rankning. Bland de viktigaste aspekterna finns hållbarhet och tillhörande information och garantier (88,2 %), möjlighet till reparation och tillgång till reparationstjänster (83,7 %) samt hållbarhet i slutet av livscykeln (78,3 %). Detta skulle kunna stämma överens med den nuvarande synligheten för cirkulära program för konsumentelektronik, såsom återvinning, reparation och återlämning.

Elektronik: Gamla produkter tenderar att stanna hemma

Av de tillfrågade har 27,7 % fortfarande sina trasiga elektroniska apparater i huset. Endast 20,7 % har återanvänt den genom ett lokalt program. Om apparaten fortfarande fungerar återanvänder 19 % den. Mindre elektroniska apparater är lätta att förvara i hemmet, så folk har mindre incitament att återvinna dem. Dessutom har återtagningsprogrammen tenderat att inte vara väl marknadsförda. Om konsumenterna inte vet att de kan återlämna produkter kan det hända att material som fortfarande har ett restvärde aldrig återvinns.

Elektronik: Personliga skäl driver engagemanget för uttjänta produkter

Sammanlagt 95,4 % har valt minst ett alternativ för uttjänta produkter, och 53 % av dem gjorde det för att bidra till samhällsnyttan och miljön. För 41,8 % var det för att det var lätt att göra, bekvämt och lättillgängligt och för 34,2 % var det för att rensa upp. Det personliga perspektivet och motivet verkar styra konsumenternas beteendemönster.

Finansiella incitament ligger också ganska högt (31 %). Detta kan vara kopplat till elektronikindustrins mer strukturerade program för återtagande av varor och medvetenheten om begagnade elektronikprodukters restvärde.

Personer över 55 år är mer villiga att bidra till ett varumärkes strategi (25,6 % jämfört med 20,2 % totalt sett), vilket tyder på en känsla av lojalitet och en möjlighet för elektronikföretag att nå ut till denna åldersgrupp.

Plast: Nästan hälften tar hänsyn till hållbarheten i förpackningar

Medvetenheten om plastförpackningar är förvånansvärt stor. Sammanlagt 49,5 % uppgav att de har beslutat att inte köpa en produkt på grund av att förpackningen inte var hållbar. Den stora uppmärksamhet som medierna ägnar åt detta - särskilt åt plastföroreningar i haven - kan vara en bidragande faktor. Det skulle också kunna förklara de ännu högre siffrorna bland de yngre generationerna, dvs. 61,8 % av dem i åldersgruppen 18-24 år och 58,6 % av dem i åldersgruppen 25-39 år. De som svarar "nej" kan eventuellt påverkas av att det är möjligt att återvinna plast genom inhemska återvinningsprogram.

Plast: Återvinningsprogram påverkar uppfattningen om plast

Totalt 29,9 procent svarar att plastförpackningar alltid är skadliga, medan 35,7 procent säger att de är skadliga endast om de inte slängs på rätt sätt. Mediepressen, särskilt när det gäller plastföroreningar i haven och dess inverkan på den biologiska mångfalden, kan eventuellt påverka denna bild. Det stora antalet svarande som säger att plastförpackningar är acceptabla om de tas bort eller återvinns på ett ansvarsfullt sätt visar hur viktiga återvinningsprogrammen är.

Plast: De flesta lösningarna anses vara hållbara

Alla de alternativ som presenterats har uppfattats som hållbara. De mest hållbara är ett retursystem (78,2 %), förpackningar av återvunnen plast (78,1 %), förpackningar av annat material, t.ex. papper eller glas (77,4 %) och bioplaster (68,4 %). Eftersom alla alternativ anses vara hållbara behöver företagen inte ta hänsyn till konsumenternas medvetenhet när de fattar beslut om hållbara förpackningar. De kan fokusera på sina interna processer, beräkna den faktiska påverkan av varje alternativ och välja det som är mest cirkulärt.

Plast: Konsumenterna skiljer inte mellan "återvinningsbara" och "återvunna" förpackningar."

Det finns ingen klar uppfattning om skillnaden mellan "återvinningsbara förpackningar" och "plastförpackningar som återvinns", dvs. förpackningar som tillverkas av plast efter konsumtion. Bristen på konsumentmedvetenhet är en risk som gynnar företag som endast investerar i återvinningsbara material i stället för förpackningar som tillverkas av återvunnen plast efter konsumtion. Återvinningsbara plastförpackningar är endast potentiellt cirkulära; deras cirkularitet bygger på att konsumenten gör sig av med förpackningen på rätt sätt så att den kan återvinnas. Att tillverka förpackningar av återvunnet material är däremot ett verkligt cirkulärt initiativ.

Plast: Samhället rör sig inte tillräckligt snabbt

En förvånansvärt stor andel anser att samhället inte rör sig tillräckligt snabbt mot cirkulär plast (59,5 %). De yngre generationerna verkar dock vara något mer optimistiska, med 49,7 % (18-24 år) och 50,4 % (25-39 år) som anser att vi rör oss ganska snabbt. Detta kan bero på att dessa åldersgrupper agerar, känner att de bidrar och därmed uppfattar större framsteg mot en cirkulär framtid.

Plast: Mer innovation och reglering behövs

Av dem som inte anser att samhället inte rör sig tillräckligt snabbt mot cirkulär plast anser 19,9 % att vi behöver mer materialinnovation för att eliminera plast, medan 15,6 % anser att vi behöver mer reglering och efterlevnad. Totalt 12,8 % anser att varumärken som använder plastförpackningar bör göra mer. Endast 11,2 % lägger ansvaret på konsumenterna att endast köpa hållbara förpackningar och återvinna dem. Detta tyder på att konsumenterna ser detta som ett systematiskt problem som måste åtgärdas i grunden av företagen och genom lagstiftning för att ändra samhällets kurs och individers beteenden. Intressant nog tror åldersgruppen 18-24 år mer på reglering (20,9 %), medan de över 55 år i högre grad tror på ökad innovation (32,2 %) och konsumentinflytande (18,3 %). Detta kan kanske påverkas av att denna åldersgrupp har erfarenhet av att sådana typer av regleringar har tenderat att ha begränsade effekter.

TILLBAKA TILL DETALJERADE INSIKTER